Emilia Arborelius

Vem har sagt att man ska försöka sova för att vila upp sig inför kommande bebis? Jag har ärligt försökt fr o m kl 01 i natt. Nu är hon 05:14 och jag försöker fortfarande. Klockan ska ringa 05:45 hade jag tänkt. Och jag börjar sakta förstå att det här med att somna i natt funkar inte riktigt för mig. Jag är alldeles för spänd och förväntningsfull för att kunna slappna av. Samtidigt är man ju trööööött som jag vet inte vem, men VAD SKA JAG GÖRA?!?!?! Idag ska vi träffa våran minstning, våran Rutger – Rutgerina. Som har bökat i magen under de senaste 5 månader. Som fick mig att inte sova på minst 3 månader. Men som är otroligt efterlängtad och älskad redan nu. Lilla älskling! Vi ska träffa dig idag!!!!!!!! LÄNGTAR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jahapp, då är det nedräkning! Vad tiden gick snabbt!!! Helt otroligt! Bara 4 dagar kvar (och 5 nätter då) till planerad snitt den 16 december! Hur sjukt är inte det?!?!  Och det är sååå mycket som måste hinnas göras! Jag bara måste hinna med att rensa alla skåp och kasta allt skräp som vi har samlat på oss under alla år. Sen vill jag gärna hinna städa innan måndag i alla fall (3 dagar kvar). På söndag fyller Felicia (storesyster) 2 år, så tårtan måste bakas. Sen vill jag gärna göra mig i ordning lite.. Vad sägs om att raka ben åtminstone? Inte kul att ha en terräng på bena. Igår har jag iaf varit hos frissan och här kommer lite bilder på snart 4-barns mamma:

Nu har jag äntligen fått tummen ur för att berätta hur det gick.  

Jag har ju som bekant en tendens att köpa en massa söta bebiskläder i förväg. Och Rutger är ju en kille har jag känt på mig till 110%. Jag har ju absolut ingenting emot flickor, bara brukar lita på min känsla. Så det blev 3 fulla lådor med blå, turkosa, svarta och gröna tuffa kläder till en bus-pojke.Tanken med 3D-4D UL var  mest för att få se bebisen nästan på riktig, för kön, det visste iaf jag om 😉

Väl på plats, frågade läkaren vilket kön vi har på våra barn. När hon fick svar att våran minstning är en tjej, så sa hon: ”Jamen det här är en tjej till!” 😀

Jag och Jocke började skratta. Speciellt Jocke då han såg framför sig hur jag sätter igång och säljer alla blå kläder och börjar köpa in rosa istället! Även om jag gillar att tradera så är inte det övedrivet roligt att just sälja: stryka, ta bilder, modifiera bilder, väga varenda plagg, göra en beskrivning på  varenda grej och lägga upp allt i en tradera-lista. Sen ska man ju också packa in alla vinster, på med avsändare- mottagareadress, frankera, posta etc. Så SÅ roligt är det inte (även om min man tycker förstås att jag stormförälskad i det).

Aja, bilder var fina och det var en riktig upplevelse. Bilder kommer senare (glömde bort hur man gjorde, hmm)

Här är de: